madelelina

Vår lilla dam blir större och större för varje dag och hon väger numera över 3kg :) (till mammas o pappas stora glädje) Vi tjejer blir riktigt bortskämda med att ha pappa hemma, frukost på säng varje morgon och städning och uppassning är inte helt fel :) vet inte hur vi ska klara oss utan honom när han är på jobbet.

Vi har nu nästan bestämt oss helt för hennes namn men vi håller på det lite till :)

Tänkte att jag skulle lägga ut lite bilder på vår lilla donna.

Kan inte fatta att sommaren redan är förbi och att vi redan går mot mörkare tider.. tycker den gått så himla fort än fast man har gått i väntans tider. Nu sparkar det så mycket att jag inte kan sitta längre så jag antar att det är dags för sängen..

natti natt.. håll tummarna att jag vaknar av smärta inatt :)

Man får väl räkna med att gå ett bra tag till men i värsta fall så är det ju ändå "bara" 23 dagar kvar.. kan knappt fatta att det magiska datumet är på torsdag. Måste säga att jag tycker att tiden gått himla fort men förstår också att den segaste tiden är den tid som är kvar nu.. speciellt då man längtar så mycket nu och börjar känna sig otymplig på alla sätt och vis.

Är så himla glad att vi kunde närvara på Evves o Jens stora dag. Sen den dagen jag blev gravid har jag inte kunnat släppa tanken på att jag kanske inte kommer att kunna vara där på deras dag men som tur var ville ödet annorlunda. :) Det blev en väldigt minnesvärd dag och brudparet var bedårande vackra, en väldigt lyckad dag och kväll/natt.

Känner mig väldigt redo inför förlossningen iaf. Har fått höra många peppande och positiva förlossningar vilket har gjort mig ännu lugnare. Träffade en mamma ur vår familjegrupp i dag och det kändes så overkligt att se att hennes lille pojke redan var ute :)

• Tänk när man inte behövde dricka gaviscon för att kunna sova om nätterna.
• Tänk hur dålig koll jag hade på Östersunds offentliga toaletter.. numera vet jag exakt vars den närmaste toan finns och även om de kostar en femma eller är gratis. Har därmed kommit underfund med att det finns alldeles för lite toaletter i den här stan.. men och andra sidan är ju inte alla gravida heller som tur är :)
• Tänk inte visste jag hur ofta man behövde gå på toa som gravid, trodde knappt det var möjligt att kissa så mycket som man gör nu för tiden och då ska vi inte tala om alla nattvändor på toan som det blir ibland.. snacka om beroende.
• Tänk jag kan inte ens minnas sist jag sov på rygg och måste erkänna att jag saknar det.
• Tänk också att det fanns en tid då det inte var omständigt att vända sig i sängen och för att inte tala om att ta sig upp.
• Tänk när man kunde slänga på sig kläderna och skor själv utan hjälp från ens partner.
• Tänk att man kunde springa och för att inte tala om gå i rask takt utan att få sammandragningar och världens flås för att sedan stanna och vila varannan minut.
• Men så slutligen tänker man sig att det fanns en tid då inte ärtan fanns och sparkade i magen och plötsligt så inser man hur tomt det skulle vara, tänk nu kan man inte minnas hur det var att inte gå och bära på ärtan där inne. Men nu får du gärna komma ut för vi längtar nåt så oerhört mycket efter dig.

Nu är det iaf max 34 dagar tills vi får träffa detta lilla pyre.. :) får alldeles strax börja stryka de översta datumet på vadslagningslistan.. Imorgon ska jag iväg på det 3:e ultraljudet eftersom det tidigare konstaterades att "ärtan" är mindre än normalt.. så nu ska hon mest kolla så att den följer den utvecklingskurva som den har och inte har stannat upp. Kändes i alla fall skönt att få reda på att den ligger med huvudet ner och att inget är fel bara det att den kommer att väga lite mindre än genomsnittet.. drygt 3kg om jag går tiden ut.

BB-väskan är packad, det mesta iaf :) och jag håller på att mentalt förbereda mig genom att läsa en jättebra skriven bok som heter "Att föda" skriven av barnmorskan Gudrun Abascal. Man kan ju aldrig bli helt förberedd men det känns bra att ha lite mer hum om allt som kan ske och vilka metoder som kan underlätta en förlossning. Sedan återstår det att se hur man själv kommer att vara och reagera i stundens hetta.. haha får väl hoppas man inte gör eller säger nåt man kommer att få ångra :)

I helgen gifter sig min syster och jag önskar inget hellre än att få närvara såklart.. men det återstår ju som sagt att se vad som sker.. men vi får hålla tummarna att ärtan vill ut innan eller ett tag efter så vi hinner hem :)