Livet i en skokartong

Oj vad man samlar på sig en hel massa med saker. Upptäckte att jag hade en liten låda med minnen av olika slag från mina tonår.. ibland är det svårt att släppa taget om det förflutna man vill som inte slänga dem men man vet inte riktigt vad man skall göra av dem heller. Det lustiga är då man läser något gammalt brev eller gammal lapp så minns man exakt känslan man hade då man skrev ner det, precis som att det vore igår. Vad skall man göra med sådanna minnen, slänga bort dem eller arkivera dem på nåt vis tills nästa gång man städar och upptäcker dem? Om det är några saker som jag sparar alltför mycket så är det nog just minnen i form av lappar och kort, det väger ganska mycket i längden.

Människor är för mig ett mysterium.. o känslor då.. jag slutar aldrig att tjata om dessa känslor.. hehe. Jag blir snart galen på Nasir att han inte ger sig.. om jag ringt till nån 60ggr utan att den svarat o skickat sms och mail då borde jag väl ha så pass vett att jag ger upp.. men vem har sagt att han är riktigt frisk.. önskar bara att jag på nåt vis kunde göra klart för honom att det inte finns nåt att hämta, men så fort jag svarar så får han upp hoppet igen och börjar än värre.

Nu är det ett ännu värre kaos här i min lägenhet men jag hoppas jag fått någorlunda ordning imorgon.. Nu ska jag försöka komma i säng i nån vettig tid.. dvs alldeles strax.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0